Karensdag och karensavdrag

Om du är sjuk och hemma från jobbet gör din arbetsgivare ett så kallat karensavdrag. Karensavdraget är baserat på din sjuklön, som i sin tur är beräknat på din genomsnittliga veckoarbetstid. Fram till och med 2019 fanns den så kallade karensdagen, vilken betydde att arbetsgivaren inte betalade ut lön din första sjukdag. Efter att karensdagen blivit slopad blev den ersatt av ett karensavdrag. Så istället för att gå utan lön en hel dag på grund av sjukdom drar din arbetsgivare nu av 20 % av din sjuklön i form av ett karensavdrag.

Undantag under period av coronaviruset

Mellan 11 mars 2020 och 30 juni 2021 blev karensavdraget tillfälligt slopat. Den underliggande orsaken var att minska smittspridningen av Covid-19 genom att människor skulle kunna ha råd att vara hemma. Du skulle alltså av arbetsekonomiska skäl inte bli hindrad från att vara hemma. Arbetsgivaren drog som vanligt av karensavdraget och sedan kunde arbetstagaren ansöka om ersättning från staten. Observera att karensavdraget idag är återupptaget och det finns ingen möjlighet att söka ersättning från staten längre.

Vad händer om jag blir sjuk på jobbet?

Om du skulle bli sjuk på jobbet gör det ingen skillnad för karensavdraget. Det spelar alltså ingen roll när på dagen du sjukanmäler dig, utan den första sjukdagen räknas alltid som en heldags sjuklön.

När karensdagen användes gällde andra regler. Gick du hem efter halva arbetsdagen var det endast de återstående timmarna som räknades som karensdag.

Så här fungerar karensavdrag

När du är sjuk och inte har möjlighet att gå till jobbet betalar din arbetsgivare dig 80 % av din ordinarie lön, en så kallad sjuklön. På sjuklönen gör arbetsgivaren även ett karensavdrag. Karensavdraget motsvarar 20 % av sjuklönen som du får en genomsnittlig arbetsvecka. Avdraget är alltså beräknat utifrån hur mycket du jobbar och hur mycket du tjänar under en genomsnittlig arbetsvecka.

Räkna ut ditt karensavdrag

Beroende på vilken typ av anställning du har samt hur mycket du jobbar ser det lite olika ut när du räknar ut karensavdrag:

Om du är anställd med månadslön gör din arbetsgivare ett avdrag på 20 % från din sjuklön, vilken är beroende av din genomsnittliga arbetstid för en vecka. Det gäller oavsett om du arbetar heltid eller deltid.

Om du är timanställd gör arbetsgivaren precis som ovan, men utgår från en för dig genomsnittlig arbetsvecka.

Om du är behovsanställd har du inte rätt till sjuklön. Istället betalar Försäkringskassan ut sjukpenning. Försäkringskassan drar då av 20 % av den sjukpenning som du beräknas få en genomsnittlig vecka.

Om du är företagare gäller inget karensavdrag utan du väljer själv hur många karensdagar du vill ha om du blir sjuk. De karensdagarna dras sedan av från din sjukpenning när du ansöker om den hos Försäkringskassan. Undantaget är om du har ett aktiebolag, då gäller istället samma regler som för anställda.

Om du är arbetssökande sjukanmäler du dig hos Försäkringskassan, som sedan drar av vad som motsvarar en hel dags sjukpenning.

Observera att det är arbetsgivaren som betalar din sjuklön och därmed karensavdrag under maximalt 14 sammanhängande dagar. Om det skulle vara så att du blir frisk, och inom 5 kalenderdagar blir sjuk igen, räknas det som samma sjuklöneperiod.

Om du däremot är sjuk i mer än 14 dagar är det Försäkringskassan du ska kontakta för sjukpenning efter dessa 14 första dagar. Karensavdrag föreligger då även för sjukpenningen.

Några räkneexempel

För att demonstrera hur karensavdrag blir uträknat och hur det skiljer sig från en karensdag följer här några exempel.

Sofia är heltidsanställd på ett företag och har en veckolön på 5 000 kronor. Sjuklönen är beräknad som 80 % av veckolönen, det vill säga 5 000 x 0,8 = 4 000. Av dessa 4 000 kronor ska arbetsgivaren göra ett karensavdrag om 20 %. Karensavdraget är då beräknat enligt 4 000 x 0,2 = 800. Sofias karensavdrag för den period som hon är sjuk blir då 800 kronor.

På samma sätt beräknar du karensavdraget för en person som är timanställd, med skillnaden att det är den genomsnittliga veckolönen som ligger till grund.

För att tydliggöra skillnaden på den tidigare karensdagen och dagens karensavdrag tar vi Martin som exempel. Han är fast anställd och arbetar 40 timmar i veckan, men olika många timmar från dag till dag. Idag blir han sjuk och skulle egentligen ha jobbat 11 timmar. Enligt dåtidens karensdag hade han inte fått någon lön alls för dessa 11 timmar. Med ett karensavdrag dras istället 20 % av den totala sjuklönen för veckan. Om Martin är sjuk en hel vecka dras det av åtta timmar (20 % av sjuklönen), med en karensdag hade han istället förlorat 11 timmar.