Allt du behöver veta om a-kassan

Här kan du läsa om a-kassan, dess historia och hur den fungerar idag.

A-kassans historia

Sverige anses vara ett välfärdsland, ett land där människor kan känna sig trygga och där folkhälsan, utbildningsmöjligheterna, bostadsförhållanden och så vidare håller hög nivå. En viktig del av välfärden är arbetsmarknaden och här har fackförbunden haft stor påverkan. Det var genom fackförbunden som arbetarna kunde börja organisera sig, förhandla om bättre arbetsvillkor och inte minst ta hand om varandra på ett bättre sätt. Ett sådant sätt att ta hand om varandra var genom arbetslöshetskassorna.

Den första a-kassan

Den första arbetargruppen som organiserade sig fackligt var typograferna. Året var 1886 och läget i landet var spänt. Många lämnade Sverige och emigrerade till USA för att förbättra levnadsstandarden. Det var även under den här perioden som elektricitet och järnvägar började utvecklas i det svenska samhället.

Svenska Typografförbundet arbetade precis som dagens moderna fackförbund för att skapa bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor för medlemmarna. De insåg snabbt att samtliga arbetare levde under en stor risk. Blev de arbetslösa var sannolikheten hög att de hamnade på gatan, något som gav arbetsgivarna väldigt stor makt över arbetarnas liv och vardag.

1893 bildade Svenska Typografförbundet den första arbetslöshetskassan. Vid det här laget hade det bildats flera fackförbund inom olika arbetsområden. Fackförbunden hoppade på även detta nya påfund, en kassa för att ta hand om de arbetslösa medlemmarna. Tids nog insåg även regeringen vilken viktig samhällsfunktion a-kassan bidrog med, något som ledde till att staten började understödja arbetslöshetsförsäkringen.

Från början var a-kassorna knutna till de olika fackföreningarna men tids nog, under 1940-talet, började staten ta över. Genom Socialstyrelsen började arbetslöshetsförsäkringen kontrolleras och organiseras. Sakta men säkert växte medlemsantalen både hos fackföreningarna och hos a-kassorna runt om i landet.

Detta ledde till flera förbättringar och förändringar. De arbetslöshetskassor som blivit erkända av Socialstyrelsen kunde få bidrag från staten. A-kassorna hade därmed tre ben att stå på:

• Statsbidraget
• Medlemsavgiften
• Avgifter från arbetsgivare

Staten såg även till att det skapades tydligare regler om vem som kunde bli medlem i en a-kassa. Dessutom ville man att arbetslöshetsförsäkringen skulle vara en frivillig försäkring som helst inte var bunden till försäkringskassan.

Sverige under 1940-talet

40-talet färgas i allra högsta grad av andra världskriget. Sverige lyckades till stor del hålla sig borta från kriget men det påverkade ändå människors vardag. Faktum är att det var många saker som hände i landet under denna period, inte minst påbörjades ett enormt arbete med att höja populationens boendeförhållanden.

Fackförbunden började nu organisera sig på ytterligare en nivå, genom centralorganisationer. LO bildades förvisso redan under 1800-talets slut men de fick nu sällskap av TCO, Tjänstemännens centralorganisation, och SACO, Sveriges akademikers centralorganisation.

Staten, centralorganisationerna, fackförbunden, lokala fackföreningar och inte minst de enskilda arbetarna och medlemmarna har tillsammans utvecklat arbetslöshetskassan.

Arbetslöshetskassan gör en tuff situation hanterbar

A-kassan är en försäkring som hjälper dig att komma på fötter om du blir ofrivilligt arbetslös. Detta är den grundläggande premissen bakom försäkringen. Det finns dock många praktiska detaljer och villkor att känna till eftersom de påverkar din förmåga att få ut ersättning från a-kassan.

Först och främst har du medlemskapet. Det finns ett flertal olika a-kassor och de tillhör i regel olika arbetsområden, varav majoriteten är kopplade till fackförbunden. Precis som alla typer av försäkringar så handlar det om att majoriteten tar hand om minoriteten under en kortare period.

Det går aldrig att veta när du blir av med jobbet. Det kan trots allt hända när som helst och av tusentals olika anledningar. En dag så händer det och du står där utan jobb och fast inkomst. Hyror ska betalas, mat måste köpas och lån behöver amorteras. Det är en stressig situation för vem som helst. Din arbetslöshetsförsäkring ser till att denna situation blir hanterbar.

Två gränser för din ersättning

A-kassans fullständiga ersättning har två gränser. Först och främst kan du endast få upp till 80 % av din lön, Dessutom finns ytterligare en gräns på högst 910 kr per arbetsdag. Det innebär att du som mest kan få ut 20 020 kronor före skatt, under förutsättningen att det handlar om en månad med 22 arbetsdagar samt att din före detta lön låg på 25 025 kr eller mer.

Den ersättning du får från a-kassan kommer att skattas. Hur mycket du betalar i skatt beror på vilken församling du tillhör. Du måste även fortsätta betala din medlemsavgift till a-kassan. De flesta klarar sig utmärkt på ersättningen från a-kassan under perioden mellan jobb.

Inkomstförsäkring är bra, men inget för alla

I vissa fall kan ersättningen vara för liten. Det är möjligt att utöka den högsta ersättningen med hjälp av en inkomstförsäkring. Denna har en egen kostnad och utökar din ersättning, återigen upp till 80 % av din lön. Det är med andra ord endast relevant för personer som har en lön på mer än 25 025 kr i månaden.

Måste jag vara med i både facket och a-kassan?

Det är viktigt att poängtera att du inte måste vara med i ett fackförbund för att vara med i en a-kassa. Det finns dock många fördelar med att vara med i bägge, inte minst genom de förmåner som de olika fackförbunden erbjuder alla medlemmar som är med i både facket och a-kassan.

Varje a-kassa har ett antal medlemmar som regelbundet betalar in en medlemsavgift. För att kunna få ut full ersättning vid arbetslöshet krävs det att du uppfyller ett antal grundvillkor. Dessa är:

• Medlemsvillkoret – du måste vara med i en a-kassa och ha betalat avgiften i minst tolv månader
• Arbetsvillkoret – du måste ha arbetat i åtminstone sex månader det senaste året, alternativt arbetat minst 80 timmar/kalendermånad. Detta villkor kan skilja sig lite om du har varit sjukskriven, föräldraledig eller om du nyligen har avslutat dina studier. Notera att arbetsvillkoret endast gäller från och med det att du blev medlem.
• Registrerad hos AF – om du blir arbetslös krävs det att du först registrerar dig hos Arbetsförmedlingen. De kommer sedan att ta kontakt med din a-kassa så att du kan få ut din ersättning. Du får ersättning först när du registrerar dig, ej retroaktivt.

När det kommer till Arbetsförmedlingen gäller det att du även uppfyller deras krav, det vill säga att du söker jobb aktivt och är villig att arbeta ett visst antal timmar/vecka.

Det finns undantag och specialfall för de olika villkoren men för majoriteten är det dessa villkor som gäller. Om du inte uppfyller ett eller flera villkor kan du alltid få ut grundersättningen, en ersättning som ligger på 365 kr/arbetsdag.

Sveriges arbetslöshetskassor

Under slutet av 2018 var 3,6 miljoner människor med i en av de 26 a-kassorna. Av dessa 3,6 miljoner fanns det 225 000 ersättningstagare enligt statistik från IAF, SCB och Arbetsförmedlingen. Värt att nämna är att det inte stod hur stor andel som var långtids- och korttidsarbetslösa medlemmar. Medlemsavgifterna varierar mellan 110 kr/månad och 155 kr/månad.

Den största a-kassan under 2018 var Akademikernas med cirka 703 000 medlemmar, varav den minsta var Skogs- och Lantbrukstjänstemännens med cirka 900 medlemmar. Mindre a-kassor har i många fall anslutit sig till en av de större a-kassorna som de passar in hos. Detta hände bland annat för Skogs- och Lantbrukstjänstemännens a-kassa som gick med i Unionens a-kassa under 2019.

Gå med i en a-kassa redan idag

Det finns otroligt mycket att vinna på att bli medlem i en a-kassa. För knappt ett par hundringar kan du försäkra dig om att du landar på fötterna om du skulle bli av med arbetet. Det är väl värt att lägga pengarna på en a-kassa, inte minst för att det ger dig sinnesro.