Obekväm arbetstid och ob-tillägg

Ibland behöver du jobba mycket tidigt på morgonen, alternativt på kvällen eller under helgen. För de flesta innebär detta lite extra betalt eftersom det är ”obekväm arbetstid”. Det är dock värt att poängtera att det är kollektivavtalet som avgör ob-ersättningens storlek och om det överhuvudtaget förekommer ob-tillägg.

Definition av obekväm arbetstid

Vanligtvis räknas obekväm arbetstid som arbete mycket tidigt på morgonen, på kvällen, under natten och under helgen. Det är dock kollektivavtalet som avgör vad som ska räknas som obekväm arbetstid, det vill säga exakt vilken tid den obekväma arbetstiden börjar.

Olika ob-tillägg baserat på olika avtal

Eftersom det finns mängder av kollektivavtal så finns det även väldigt skiljande ob-tillägg. Vissa är betydligt högre än andra. Det finns även detaljer som skiljer ersättningarna åt, inte minst att arbetstiderna varierar starkt mellan branscher. Målare har normalt inget ob-tillägg medan de har 100 % efter 12 på lördagen och hela söndagen.

Förskjuten arbetstid

Det som kallas för obekväm arbetstid heter egentligen förskjuten arbetstid. Ob-ersättning är ett annat begrepp som används, oftast som benämning för alla typer av ersättningar du får när du jobbar under förskjuten arbetstid. Det finns många regler som arbetsgivare behöver ta hänsyn till när det kommer till obekväma arbetstider.

Regler för obekväm arbetstid

En arbetsgivare har rätt att ändra om ditt schema så att du jobbar under obekväm arbetstid. De får dock inte göra detta hur de vill. Först och främst behöver de informera dig om detta som allra senast 14 dagar innan den obekväma arbetstiden börjar. Du behöver även känna till hur mycket du kommer att jobba under obekväm arbetstid.

Tänk på att kollektivavtal kan ändra förutsättningarna för den obekväma arbetstiden, både för dig och för arbetsgivaren.

Obekväm arbetstid är inte samma sak som övertid

Du får ob-tillägg när du arbetar under obekväm arbetstid, något du ska ha kännedom om i förtid. Detta skiljer sig från övertid, det vill säga när arbetsgivaren vill att du jobbar utöver den planerade arbetstiden. Detta räknas inte som övertid och du får inget ob-tillägg för detta, trots att din övertid kan hamna under tider som normalt skulle räknas som ”obekväma”. Däremot får du övertidsersättning. Denna ersättning kan i sin tur variera. Hos vissa arbetsgivare är det möjligt att ta ut sin övertidsersättning som kompensationsledighet medan andra bara har en monetär ersättning vid övertid. Övertidsersättningen är vanligtvis högre än ob-ersättningen.

Ob-tillägg är ingen självklarhet

Att få ob-ersättning är normalt men det beror på att majoriteten av arbetsgivarna i Sverige har kollektivavtal. Det är avtalet som reglerar ersättningen vid förskjuten arbetstid. Du kan med andra ord inte kräva ob-ersättning från en arbetsgivare som inte har ett kollektivavtal. Då är det upp till dig att förhandla om detta och se till att det finns med på avtalet.

Vanliga villkor för ob-ersättning

Exakt vad som gäller står angivet i kollektivavtalet, vanligtvis under paragrafen för allmänna anställningsvillkor. I många kollektivavtal förekommer samma eller liknande villkor. Ett exempel på ett sådant villkor är hur ersättningen räknas ut. Detta är formeln för beräkningen av ob-ersättning under vardagar, från 18 till midnatt: förskjuten arbetstid i timmar x (månadslön/600) = ob-ersättning.

Låt oss ta ett exempel. Om din lön är 30 000 kronor och du har jobbar totalt 10 timmar förskjuten arbetstid under arbetsmånaden blir din ob-ersättning: 10 x (30 000/600) = 500 kr. Självklart får du även ordinarie lön under tiden som du arbetar, ob-ersättningen räknas utöver den vanliga lönen.

Notera att detta gäller för vardagar mellan 18 och midnatt. Ibland kan du behöva arbeta ännu senare, då gäller en annan ersättning. Det är vanligt att nattersättningen, det vill säga från midnatt till 7 på morgonen, beräknas med följande formell: förskjuten arbetstid i timmar x (månadslön/400). Din ob-ersättning under natten är vanligtvis högre än din ob-ersättning under kvällen.

Det är vanligtvis inte tillåtet att arbeta mellan midnatt och fem på morgonen men det går att göra avkall på detta genom kollektivavtal.

Under helgen gäller normalt en annan ersättningsberäkning. Från och med 7 på lördagsmorgonen fram till slutet av söndagen räknas din ob-ersättning ut på följande sätt: förskjuten arbetstid i timmar x (månadslön/300).

Slutligen har vi storhelger. Hit räknas vanligtvis påsk, midsommar, jul och nyår men exakt vad som räknas som storhelg beror på avtalet. Under storhelger gäller följande ersättningsberäkning: förskjuten arbetstid i timmar x (månadslön/150). Det innebär att storhelger normalt ger den högsta ob-ersättningen.

Exakt vad som gäller under storhelger ska stå angivet i kollektivavtalet. Detta kan variera en hel del, inte minst när det kommer till arbetstiderna. Det är väl värt att undersöka vad som gäller för just din arbetsplats.

Kolla upp ditt kollektivavtal

Bara för att vissa villkor förekommer hos många kollektivavtal så betyder det inte att just ditt specifika kollektivavtal har dessa villkor. Det är viktigt att undersöka detta eftersom avtalen skiljer sig en hel del. Transportavtalet har exempelvis samma ob-ersättning för helger och storhelger, vilket ligger på cirka 64 kr/timme. Livsmedelsavtalet ger cirka 129 kr/timme under helger och cirka 190 kr/timme under storhelger.