Minimilön – ett ämne som alltid är på tapeten

Minimilön är den allra lägsta lönen som en arbetsgivare får ge en arbetstagare. I de flesta länder regleras detta genom lagar men det finns länder, bland annat Sverige, som inte reglerar detta alls. Faktum är att länder som Sverige, Italien och Danmark saknar lagar för minimilön. Något som just dessa tre länder har gemensamt är en stark fackföreningskultur.

Sverige har inga lagar som reglerar minimilönerna, de låter fackförbunden förhandla med arbetsgivarna om vad som ska gälla genom kollektivavtal. Denna relativt unika situation gör det möjligt att snabbt reglera arbetsförhållanden och anpassa sig utefter olika situationer. Det är fackförbundens ansvar att reglera arbetsvillkoren hos sina respektive branscher, till en viss nivå åtminstone och i synnerhet när det kommer till löner.

Ett kollektivavtal anger hur låg den allra lägsta lönen får vara. Det är dock inte alla företag som har kollektivavtal, även om majoriteten har det. Eftersom det inte finns några lagar för minimilöner kan en lön vara hur låg som helst. Det betyder dock inte att du måste acceptera vilka löner som helst. Anser du att en lön är alldeles för låg bör du starkt överväga att hitta en annan arbetsgivare, speciellt om arbetsgivaren med den låga lönen inte har något kollektivavtal.

Sverige är ett bra exempel på ett land med starka fackförbund som agerar som en motvikt till arbetsgivarna. Om det inte fanns starka fackförbund och tydliga regler för minimilön skulle arbetsgivarna kunna sänka lönerna lite hur de vill. Det är lågt ifrån alla länder som har starka fackförbund.

Minimilön inom EU och resten av världen

Majoriteten av EU-länderna har reglerat minimilönerna genom lagar. Det finns väldigt stora skillnader mellan olika länder. Albanien och Bulgarien har minimilöner på under 300 euro per månad. Tyskland, Frankrike och Belgien har däremot minimilöner på mer än 1 500 euro per månad. Högst ligger Luxemburg med en minimilön på strax över 2 000 euro per månad.

De lägsta minimilönerna i världen hittar du i länder som Sierra Leone, Afghanistan, Indien, Filipinerna, Mexiko, China och Ryssland. Här kan minimilönerna ligga på under 10 kronor i timmen. Faktum är att många länder har minimilöner som ligger under det som i Sverige räknas som existensminimum, det vill säga den lägsta inkomsten en person/familj behöver för att kunna klara sig ekonomiskt varje månad. För 2019 ligger dessa belopp på 4 923 kr för en ensamstående vuxen och 8 133 kr för ett par som bor tillsammans.

Om Sverige skulle införa en minimilön

Låt oss säga att den svenska regeringen beslöt sig för att införa en minimilön. För att ge ett exempel på vad denna minimilön skulle kunna hamna på kan vi ta ett lands minimilön i förhållande till medianbruttoinkomsten. Enligt statistik från Eurostat har de flesta länder en minimilön som består av mellan 39 % och 60 % av medianbruttoinkomsten. I Sverige skiljer sig medianbruttoinkomsten en hel del mellan olika län, i regel mellan 250 000 och 340 000 kr per år, vilket skulle ge en månadslön mellan 20 833 kr per månad och 28 333 kr per månad.

Om det svenska förhållandet mellan minimilönen och medianbruttoinkomsten skulle ligga på 60 % så innebär det att minimilönen kan hamna på 12 500 kr per månad som lägst, åtminstone i teorin.

De arbetsgrupper i Sverige med lägst genomsnittslön, exempelvis hemservicepersonal och kafé- och konditoribiträden, har löner på mellan 20 och 21 000 kr per månad enligt statistik från SCB. Det är betydligt högre än vårt fiktiva exempel på en minimilön. Frågan är om den svenska modellen, att låta fackförbunden förhandla fram arbetsvillkoren och lönerna för sina respektive branschen, är att föredra framför lagstadgade löner. I teorin så är skillnaden väldigt stor.

  • Sveriges största fackförbund
  • Inkomstförsäkring
  • Råd & stöd när du behöver det
Bli medlem

  • Arbetare inom välfärden
  • Inkomstförsäkring
  • Råd & stöd
Bli medlem

  • Facket för chefer
  • Inkomstförsäkring
  • Råd & stöd
Bli medlem